Ruang rak noi nid mahasan (Universums sista dagar)

Efter att ha hört en hel del bra om denna thailändska film beslöt jag mig för att ta en titt. Universums sista dagar var Thailands Oscarsbidrag 2003.

En japansk bibliotekarie som är självmordsbenägen får yakuzan i hälarna. Han träffar en kvinna som heter Noi i ett osannolikt möte och det hela blir en sorts kärleksberättelse.

Filmen börjar bra och intressant med bibliotekarien Kenjis självmordsbenägenhet. Detta försvinner dock mer och mer desto längre filmen pågår vilket är ganska märkligt. Min uppfattning i början var att självmordsbenägenheten var något centralt, istället försvann det bara.

Universums sista dagar är en långsam film med ofta sparsam dialog vilket fungerar ibland men blir oftast tråkigt. Jag fastnar verkligen inte alls för någon karaktär och får inte något större grepp om handlingen vilket gör att filmen helt enkelt blir tråkig. Det finns ett par riktigt bra scener men dessa kan inte hålla uppe en hel film. Dessutom stör jag mig något enormt på de surrealistiska/fantasy-inslagen. De tar bort hela känslan för mig.

Sämst är ändå yakuza-storyn som är helt onödig. Den kunde nästan lika gärna ha kapats helt känns det som för den kändes helt malplacerad. Det som är bäst med filmen är musiken som är genomgående bra.

Nä, det här var en ganska rejäl besvikelse!

Betyg: 2,5/5

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s