Idag skriver många filmbloggar runtom i Sverige om samma sak: guilty pleasure. Temat är valt av filmspanaren Fiffi och tanken är att alla ska skriva om en film eller skådespelare osv. som de skäms över att gilla, därav namnet guilty pleasure. Något lätt uppdrag var det inte för min del då jag tycker att man alltid ska stå för vad man tycker. Men det finns ju självklart filmer som man kanske inte skyltar med att man gillar, trots att man inte direkt skäms för att man gillar dem. Jag rotade igenom alla b-skräckisar, komedier och ostiga actionfilmer som jag gillar men hittade inte direkt något som jag skäms över.
Sedan fortsatte jag 
genom att tänka på vilka filmer jag hade förträngt som jag har sett nyligen och då kom jag plötsligt på det. Den nya American Pie-filmen, den var ju rolig. Jag kollade igenom mina vänner på Filmtipsets betyg och såg i stort sett bara ettor och tvåor. Den här blir ju perfekt…
American Pie var, eller är som många vet, en filmserie som har mjölkats extremt mycket. Den första filmen släpptes 1999 och är ganska känd för att vara en lyckad teen-sex komedi. Det gjorde sedan en tvåa som jag tycker är minst lika bra. Sedan gjordes en trea där en av huvudkaraktärerna saknades, antagligen för att han hade tröttnat. Sedan tröttnade nästan alla och serien fortsatte med andra skådespelare. Filmerna visades inte längre på bio utan var direkt-till-DVD-släpp. Inte så lyckade eller bra med andra ord. I år, 2012, släpptes en ny American Pie-film med alla originalkaraktärer. Jim, Kevin, Finch, Oz och såklart Stifler är alla tillbaka. De har ”växt upp” och skaffat familj och jobb. Men nu ska de alla återvända till den lilla staden där de växte upp för en high school-reunion.
Idén är en stor stor risk. Ett flera totalt misslyckade och värdelösa American Pie-filmer har man valt att gå tillbaka till rötterna med alla de gamla karaktärerna. Det finns delade åsikter om den här filmen från personer som faktiskt gillade de första filmerna. Vissa har tröttnat på karaktärerna och skämten medan vissa ser det som en ”trip down memory lane”. För mig är det hela en stor nostalgiresa. Filmen är ju inte bra egentligen. Den använder samma gamla skämt och det enda som egentligen har förändrats är att de har växt upp. Den kända recensenten Mark Kermode menar även på att skämten har blivit mildare och inte lika vågade. Detta var ingenting jag tänkte på medan jag såg filmen men nu när jag kollar tillbaka kan jag ändå förstå vad han menar. Var komedier i Hollywood mer vågade för 13 år sedan? Kanske.
I början av filmen är jag tveksam då alla skämt är hämtade direkt från trailern och jag börjar tänka på vilken katastrof detta kan bli. Sedan kommer faktiskt filmen igång med ett hyfsat tempo och skämten börjar bli roligare och den känns American Pie. En sak som jag gillar är att man verkligen lyckades få tillbaka alla gamla karaktärer, inte bara av huvudpersonerna men även klassiska karaktärer som ”The Sherminator” och ”MILF-grabbarna”.
Jag anser att filmen är en nostalgiresa för dem som har sett originalfilmerna. För dem som inte har det finns den nog med på deras ”sämst i år”-lista. Men jag blev iallafall underhållen för stunden och den är mycket mycket bättre än den halvkassa trean i serien. Jag måste nog erkänna att jag gillar tvåan i serien mest, sen ettan och sen den här. I slutet av filmen säger de dock något i stil med ”we should do this every year”. Men… nej, det borde ni inte. Det räcker såhär. Ett värdigt avslut på en filmserie som gick åt helvete. Innan den här filmen alltså…
För att lägga till ännu mer ”guilty pleasure” kan jag nämna att jag såg filmen på premiären på bio. Det ni!
P.S. Glöm inte att spana in andra filmbloggar som har skrivit om samma tema!
Svartare än noir 
Ping: It’s time to take the jump leaving the guilt behind us « The Velvet Café
Ping: Vem kan kasta den skuldfria filmstenen? « Rörliga bilder och tryckta ord
Ping: My Guilty Pleasure: Mamma Mia! « Jojjenito – om film
Hahaha, det där med att du såg filmen på biopremiären, det är verkligen gräddet på moset! 🙂
Skönt val av film!
Haha ja jag känner mig smutsig nu. 😉
Det ska du göra 😉
Jag tyvärr har inte sett en enda film i denna serie. Jag misstänker att det är försent att hoppa på vid det här laget. Vissa pleasures har ett bäst-före-datum liksom.
Ja det är nog så! Tror inte att du skulle finna det särskilt underhållande nu iallafall. 😉
Haha, du får tyvärr inget medhåll från mig i det här fallet, jag tycker inte ens ettan är särskilt rolig. Men just teen-sexkomedigenren är inget jag finner underhållande överhuvudtaget. Däremot går det ju inte att bli förundrad över hur mycket det lyckats mjölka konceptet.
Och det var starkt att erkänna att du betalade en biobiljett för spektaklet 🙂
Haha jag såg första filmen när jag gick i femman så det är en hel del nostalgi för mig. 😉
Tack! Det var inte lätt. 😉
Ja du, du bör nog duscha två gånger imorgon bitti. Mamma Mia! är ju rena Stephen Hawking-boken jämfört med den här soppan. Haha, nej, jag har inte sett nån av filmerna. 😉
Haha ja jag får väl göra det! 😉
American pie-filmerna (1-3) är ju suveräna! Jag har inte sett Reunion än men den ska absolut ses! Jag har sett en eller två av mellanfilmerna och DE är verkligen dåliga. Bara plumpa skämt och inget av den värme som de första filmerna hade. Gärna sex-skämt och slag under bältet, bara du gör det med ett stort hjärta på rätt plats…
Äntligen någon som förstår, haha! Om du gillar de första tre kommer du nog att gilla denna. 🙂
Precis, Book of Love, Band Camp, Naked Mile osv. är ju verkligen apdåliga.
Ping: Filmspanartema: Guilty Pleasure! | Flmr
Ping: Guilty Pleasure – med sikte på exploitationfilmens guldålder! « ExceptFear
Jag har inte sett denna ännu, men ville faktiskt se den på bio men det var under en fattig månad med andra filmer av högre prioritet, tyvärr. Ska dock se den så fort nästa tillfälle kommer då jag gillaridén trots att jag inte är en av dem som sett om de första American Pie-filmerna om och om igen direkt – men jag gillar dem också.
Jag gillar till och med ”Band Camp”… eller gillar och gillar – den får nog inte mer än en klen 4:a i betyg på en 10-gradig skala, men den hade sina pinsamt dåligt, sköna stunder och jag har råkat sett den åtminstone två gånger. 😀
Filmer som American Pie har ju dessutom blivit lite stilbildande för en hel genre, trots att det fanns snarlika filmer redan 20 år tidigare. Det räcker med att se filmomslaget till de influerade filmerna och man vet ifall filmen är ute efter American Pie-publiken. Unrated-trycket, bikinibruden och ett gäng nördar… 🙂
Om du gillar de första filmerna tror jag att du kommer att gilla även denna. Det beror nog på när du såg dem dock tror jag. Känner några som endast såg American Pie-filmerna när de kom och tyckte att de var roliga men nu har ”mognat” och tycker att Reunion är dålig. 😉
Haha, Band Camp är ju den sämsta av alla nästan!
Det är sant. Den har säkert gett upphov till hur många kalkoner som helst, haha.
Såg faktiskt American Reunion kvällen efter att jag skrev kommentaren och den var helt klart en trevlig kvällsupplevelse.
Känslan av att återigen se karaktärer man bryr sig om var trevlig och mitt betyg blev som ditt, som också är ungefär samma som jag tycker om de första American Pie-filmerna.
Jag såg de första typ då de kom för övrigt och tycker nästan mer om dem på äldre dar’ än vad jag gjorde då – betyder det att jag har omognat? 😉
Haha nej det betyder att du inte har blivit tråkig än. 😉