Samurai (Samurai Assassin)

1965 regisserade Kihachi Okamoto Samurai Assassin, en samurajfilm med Toshirô Mifune i huvudrollen som utspelar sig 1860, ett par år innan Meijirestaurationen.

Japan och Tokugawashogunatet befinner sig i upplösningstillstånd under trycket från väst. Ii Naosuke, ”Den röda djävulen”, har upphöjts till shogunens närmaste man (tairô) och styr i praktiken Japan på grund av shogunens sjukdom. I opposition står Mitoklanen som planerar att mörda Naosuke. Bland de tilltänkta mördarna finns Tsuruchiyo Niiro (Mifune), oäkta son till en adelsman och med ambitionen att upphöjas till samuraj. När hans medsvurna grips av misstankar om att han är en spion får han tillfälle att visa prov på sin svärdskonst.

Jag har tidigare sett Sword of Doom, filmen som Okamoto regisserade året efter Samurai Assassin, och tyckte om den väldigt mycket, så förväntningarna på denna film var ganska höga. Trots att Samurai Assassin når upp till Sword of Doom är det intressant att se filmen då man ser hur Okamoto utvecklade sin stil mellan de två filmerna.

Man kastas in i handlingen till filmen direkt och man måste vara på hugget då namn kastas från höger till vänster och tempot är högt. Själv blir jag lätt förvirrad flera gånger under filmens inledande 20 minuter då man måste ha koll på vem som är vem och vad de står för. Efter att man har kommit in i det hela blir det dock lättare att hänga med på vad som händer. Filmens första 50-60 minuter är helt okej, men något sega för att man ska kunna engagera sig fullt ut. Efter detta tar dock filmen fart och under den sista timmen växlar filmen mellan att vara bra och riktigt bra.

Jag vet inte om det beror på att jag såg en dålig kopia på filmen eller något annat, men bildkvalitén var tyvärr ganska risig. Det kan vara så att originalfilmen har skadats och inte restaurerats ordentligt då de flesta bilderna från filmen jag har sett på nätet är halvdana. Det är synd då jag tycker att filmen har mycket snyggt foto under flera stunder, och eftersom bildkvalitén är ganska dålig kan man inte uppskatta det fullt ut.

En stark sida som filmen visar upp är dock musiken som används ganska sparsamt, men höjer några scener så att de blir riktigt bra. Skådespeleriet varierar mellan ganska okej till mycket bra, mycket tack vare Mifune som alltid är stabil i sina roller.

Filmen är som sagt inte så jätterolig de första 50-60 minuterna vilket är synd då det hade kunnat bli en riktigt bra film om inledningen och första halvan hade varit bättre. Efter detta blir filmen bara bättre och bättre, och avslutningen på filmen är en riktig höjdare med snygga scener i snön.

Något annat som jag stör mig på är berättarrösten som flikar in lite olägligt då och då och berättar sånt som vi redan har sett i filmen. Rösten är dessutom jobbig och förstör stämningen som har byggts upp. Synd!

Samurai Assassin är en något ojämn samurajfilm, men i slutändan är jag ändå nöjd (kanske för att slutscenen var så pass bra). Den får dessutom några extra stilpoäng. Godkänd plus!

Betyg: 3,5/5

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s